01 mars, 2012

Stiltransponering - Fackspråk - Slutgiltig

Först en inledande beskrivning av hur en rapport skrivs, och nedanför det visas den slutgiltiga rapporten.

Det som jag förändrat från första utkastet, är skrivet i röd färg.

Hur man skriver en rapport:

Försättsblad
  • Ge en fingervisning om vad rapporten handlar om.
  • Fånga intresse.
  • Följande punkter som ingår i denna del: 
    • Rapportens titel
    • Organisationens namn
    • Logotyp
    • Datum
    Innehållsförteckning
    • Innehåller alla rubriker, samt visar vilken sida dessa rubriker återfinns på.

    Introduktion
    • Bakgrundsinformation för att förstå problemet.
    • Beskrivning av problem.
    • Belyser syftet som sammanhang

    Bakgrund (= Teori+[Huvuddel])
    • Beskrivning av den teori som ligger till grund för rapporten.
    • Ingående beskrivning av problemet som bygger på teorin.

    Resultat
    • Resultatbeskrivning.
    • Deskriptiv = Objektiv, och beskriver hur någonting ÄR.

    Konklusion
    • Slutsatsbeskrivning med grund i föregående stycket/rubrik. 
    • Diskussion med argumentation som är tydlig och logiskt sammanhängande.

    Källförteckning
    Helhet
    • Formellt skriven 
    • Objektivt perspektiv



    HÖGSTA DOMSTOLEN
    Färdtjänstproblem
    En undersökning behandlande problem inom färdtjänsten.


    2012-01-25






    Under sex år har Högsta Domstolen fått in flera anmälningar på taxiförare som ska ha begripit sig på unga handikappade kvinnor. TV-programmet ”Uppdrag Granskning” har nu valt att se närmare på detta. Med deras belägg görs nu denna undersökning på taxiförarna i Högsta Domstolen.










    Innehåll:

    • Introduktion
    • Det rådande problemet
    • Resultat
    • Konklusion
    • Källförteckning





    Introduktion

    Under det senaste decenniet har anmälningar från föräldrarna till unga handikappade kvinnor kommit in till Högsta Domstolen. Dessa anmälningar gäller sexuella närmanden som skett på kvinnorna av deras chaufför inom färdtjänsten. Det rådande problemet innefattar många aktörer; Trafikverket, kommunstyrelsen, taxibolagen, samt chaufförerna, familjerna och de unga utsatta kvinnorna.  Grunden till problemet är bristen i informationsutbyte som främst skett mellan kommunerna, taxibolagen och Trafikverket.
    Denna rapport ska nu avhandla det problem som förekommer och därefter fastställa en slutsats.

    Det rådande problemet

    För att resultat ska erhållas krävs teori om bakgrund och fakta till de händelser som skett. Bakgrundsinformationen fås från de inblandade aktörerna samt från TV-programmet ”Uppdrag Granskning” som gjort undersökningar inom området.
    Problemet ligger i utbytet av information mellan de inblandade aktörerna. De handikappande unga kvinnorna kan inte göra sig förstådda då flertalet av dem inte kan uttrycka sig med talspråk. Detta leder till att problemet fortgår utan att föräldrarna har vetskap om situationen de befinner sig i. När föräldrarna slutligen får insikt i att deras barn blir behandlade på ett nedvärderat vis av dessa chaufförer anmäler de detta till kommunen, som har ansvar för den lokala färdtjänsten. Kommunen ska i sin tur anmäla detta till taxibolaget som lånar ut chaufförer till kommunen för att köra färdtjänst.
    Nästa problem pågår inom taxibolagen, samt kommunen. Taxibolagens plikt är att stänga av denne förare från färdtjänst enligt Yrkestrafikslagen:

    ”Vid bedömning av en taxiförares lämplighet bör särskild vikt läggas vid den utsatta ställning som en taxikund har […]
    Det kan exempelvis röra sig om barn som åker utan någon medföljande vuxen, synskadade och andra handikappade, gamla och sjuka, för vilka taxiföraren har ett extra stort ansvar.”

    Kommunen får i sin tur inte reda på om föraren stängts av, utan förutsätter att taxibolaget följt lagen och gjort sin plikt. I många fall har de gjort det, men fall pekar på att det finns förare som endast blivit avstängda från att köra färdtjänst - men de är tillåtna att köra allt annat för företaget. Ett stort antal avstängda chaufförer har av sina taxibolag istället blivit placerade på att köra skolskjuts. Problemet är att dessa chaufförer, enligt lag, inte är lämpliga för att skjutsa de mest utsatta personerna i samhället och får, till följd av brist på förare, inte sin taxilicens indragen.
    De chaufförer som får sin taxilicens indragen av trafikverken kan i många dokumenterade fall fortfarande köra taxi då taxibolagen inte får redovisning från trafikverket om den indragna licensen. Denna redovisning skickas endast till den gällande taxichauffören.


    Resultat

    Resultat som framkommit genom undersökningar från TV-programmet ”Uppdrag Granskning” redovisas nedan.
    ·         Taxiförare ska inte under några omständigheter fortsätta köra taxi om de blivit anmälda för sexuella anklagelser. Detta ligger på både kommunen och taxibolagens ansvar och de skall tillsammans se till att det efterföljs. 
    ·         Trafikverket har till följd av föregående rubrik och problem skyldighet att ta reda på vart de anmälda taxiförarna jobbbar samt informera det till det inblandade taxibolaget. Trafikverket har likaledes en plikt att varje halvår kontrollera chaufförer med indragen licens, så de inte fortfarande jobbar inom taxiverksamheten.
    ·         Taxibolag i hela Sverige har till följd av detta, plikt att undersöka varje individuell chaufför. Detta för att kontrollera så chaufförer med indragen licens varken kör färdtjänst eller taxi.

    Konklusion

    Om föregående resultat efterföljs leder det till en högre status för taxiverksamheten samt att folk kan lita på den chaufför som kör. Slutsatsen till det problem som varat under lång tid löses genom att informera alla parter om det som skett. Till följd av det kommer många taxichaufförer få indragen licens men på lång sikt bidrar det till en fungerande verksamhet där de inblandade människorna kan lita på sina chaufförer.

    Källförteckning


    Artikel 1: ”Sexdömd chaufför fick jobba kvar” – Stina Berglund, GöteborgsPosten,http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.838086-sexdomd-chauffor-fick-jobba-kvar , 25/1-2012
    Artikel 2: ”Emma inte enda offret” - Stina Berglund, GöteborgsPosten, http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.838109-emma-inte-enda-offret, 25/1-2012

    Upplagd av kl. Inga kommentarer:

    Stiltransponering - Sakprosa - Slutgiltig

    KRÖNIKA

    Den text som är skriven med blå text, är det som har förändrats från förra utkastet.

    Först redovisas mallen för hur en krönika är uppbyggd, därefter följer den slutgiltiga krönikan. 



    Hur man skriver en krönika:

    Krönikans rubrik [ska tydligt visa vad krönikan handlar om]

    Inledning
    Inledningen ger läsaren en bakgrund till ämnet och sammanfattar krönikans huvudinnehåll.

    Brödtext
    Detta är krönikans mest omfattande del. Brödtexten innehåller huvuddelen av krönikan.

    Avslutande och konkluderande del
    Denna del sammanfattar krönikans huvudinnehåll och drar ofta en slutsats.

    Bilder
    Krönikan kan med fördel innehålla bilder för att ge ett tydligt sammanhang för texten och för att läsarens lättare ska känna igen sig.

    Helhet
    Helheten av krönikan ska dessutom vara; lättsam,     intressegivande, behandla aktuellt ämne samt vara personlig på ett sätt så målgruppen fastnar för innehållet.



    Vi ska kunna lita på dem!


    Ja, vi ska definitivt kunna lita på de taxichaufförer som kör våra barn till och från aktiviteter dagligen. Det var något som slog mig häromdagen när jag startade TV:n, där Uppdrag Granskning precis börjat. Som alltid var det alldeles för intressant för att zappa bort. Det handlade om unga handikappade kvinnor som dagligen blivit sexuellt utnyttjade av deras chaufförer. Då insåg jag att jag inte längre kunde hålla min åsikt i skymundan; Det måste bli ändring på det här!
    BILDKÄLLA: Uppdrag Granskning
    Hursomhelst var det främst innehållet i programmet som fick mig fängslad. Tydligen, som jag fick veta senare när jag läste en artikel i GP, var det ett högst aktuellt ämne. I artikeln stod det nämnt att detta problem pågått i sex år, utan att myndigheterna fått någon underrättelse om det. Jag läste artikeln där det stod om dessa unga kvinnor som fortfarande kände rädsla av att åka färdtjänst. Av artikeln och Uppdrag Granskning att döma har dessa chaufförer inte blivit av med sin taxilicens, utan de har kunnat fortsätta köra trots anmälningar från föräldrar och kommunerna. I vissa fall har till och med chaufförer som förlorat sin taxilicens av Trafikverket fått fortsätta köra, eftersom taxibolagen inte får reda på informationen av Trafikverket som utfärdar taxi-licenserna.

    Hur har det kunnat bli på det här viset? Jag blir så arg när jag läser om sådana kryphål som finns i Sveriges lagar. Vad hade hänt om inte Uppdrag Granskning tagit upp detta ämne? Då hade med största sannolikhet inte GP skrivit om det och det hade fortsatt vara ett högst icke-aktuellt ämne. Just nu känner jag att det är tur att jag ännu inte har barn, för då vet jag inte vad jag hade gjort. Det är skamligt att ett system som ska fungera på det bästa och mest säkra sätt, fungerar så dåligt. Färdtjänsten ska ta hand om de människor i vårt land som är mest utsätta och de som behöver mest hjälp. Betyder det att man ska utnyttja dessa människor bara för att de är försvarslösa? Svaret är självklart: NEJ, det ska man inte!

    Ända sedan vi var så små att vi inte nådde upp till handfatet på toaletten har vi blivit lärda att man inte ska klanka ner på de människor som redan har det tillräckligt svårt i samhället. Varför finns det då alltid sådana människor som uppenbarligen älskar att bryta dessa sociala normer och bestämmelser? Det känns som att vi lever i ett samhälle som ligger på kanten till att svämma över – det finns alldeles för mycket rådande orättvisor och bisarr politik numera. Det enda politikerna bryr sig om är att diskutera huruvida man ska jobba tills man är 75 år eller att ursäkta alla fel de gjort. De tar inte tillräckligt ofta upp frågor så som detta. Unga handikappade kvinnor ska inte behöva känna sig osäkra när de åker med färdtjänst och deras föräldrar ska kunna ha förtroende för den chaufför som kör deras barn. Det finns faktiskt en lösning på detta problem. I London, där de har haft taxiverksamhet i princip sedan första bilen uppfanns, fungerar det otroligt bra. Dagligen informerar alla inblandade parter varandra om hur dagens arbete gått till och om någon taxiförare blivit av med sin licens. Hur kan då detta vara så svårt att införa i Sverige? Det kräver endast lite extra tid och information varje dag för att en så seriös verksamhet som färdtjänsten ska fungera.

    Om det fortsätter på samma vis utan att myndigheterna tar tag i problemet, kommer det tillslut leda till att ingen vågar åka taxi. Vilket är synd, med tanke på hur många bra chaufförer vi har inom taxiverksamheten och som verkligen brinner för sina jobb, även om de har ett tufft yrke med oregelbundna arbetstider. Med detta vill jag ha sagt att man kan inte, som enskild och oberörd individ, blunda för de problem som finns i vårat annars så ”perfekta” land Sverige. Vågar alla bara öppna ögonen, bara för att titta på Uppdrag Granskning eller verkligen läsa dagens nyheter, skulle hela Sveriges befolkning tillsammans kunna åstadkomma en förändring. Skulle det möjliggöras, skulle politikerna vara tvungna att finna en permanent lösning.
    Så snälla, om bara en gång, orka slå på "Uppdrag Granskning" på SVT en gång. Du kommer inte ångra dig!




    Artikel 1: ”Sexdömd chaufför fick jobba kvar” – Stina Berglund, GöteborgsPosten,http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.838086-sexdomd-chauffor-fick-jobba-kvar , 25/1-2012
    Artikel 2: ”Emma inte enda offret” - Stina Berglund, GöteborgsPosten, http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.838109-emma-inte-enda-offret, 25/1-2012
    Upplagd av kl. Inga kommentarer:
    Prenumerera på: Kommentarer (Atom)