10 maj, 2012

Förkastade idéer och underbara klänningar

I väntan på ännu en helg med nålstick och tråckling är det nu dags för en tillbakablick. Varför valde jag just den klänningsmodellen och hur kommer det sig att jag förkastade de andra förslagen jag hade?


Till att börja med har jag, sedan nionde klass, haft en originell tanke om hur min studentbalklänning ska se ut. Egentligen var det tänkt att jag skulle ha den under niornas bal men på grund av tidsbrist gick idén åt skogen. Det slutade med en enkel djupblå, axelbandslös duchessklänning. Den var otroligt vacker och jag var nöjd. MEN jag ville ändå inte slå bort tanken om min alldeles egendesignade balklänning. 


Sedan tre år tillbaka har jag alltså vetat exakt hur min balklänning ska se ut när jag slutar gymnasiet. Problemet har varit att jag varken kunnat förklara det för någon eller kunnat skissa mönstret på klänningen. Detta har medfört många problem - hur ska man kunna sy en klänning om man inte kan se den konkret framför ögonen? Det är mycket svårt att bara ha en inre bild att gå efter. 


Svårigheten med denna klänning är att den är omöjlig att sy. Jag försökte förklara för min mamma hur den skulle se ut, genom både skisser och att jag lade tyget över kroppen för att hon skulle förstå. Vilket hon gjorde. Någorlunda. Klänningen gick att genomföra, men då skulle den inte se ut som jag ville. Viljan är jobbig på det viset, för hur bra klänningen än blivit så hade den alltid varit bättre inuti mitt huvud. Det var därför jag valde att se utanför lådan och tänka på andra potentiella klänningar istället. 


Under nästan en hel helg satt jag därför och kollade på mönster från olika balsidor på Internet. Det var klänningar man kunde köpa men eftersom jag ville göra det avancerat för både mig och mamma ville jag inte köpa en färdig klänning. Däremot ville jag ha en klänning jag kunde utgå ifrån när jag gjorde min. 


Sagt och gjort. Klockan tio på söndag kväll hittade jag slutligen en klänning som var för bra för att vara sann. Den var orange och hade otroligt fina detaljer. Det var med andra ord väldigt mycket klänning... 




Min tanke var att sy denna klänning i mörkturkos chiffong med mönstrat tyg under. Precis som på bilden, men med andra färger. Jag tittade runt efter fina tyger på Internet ännu en gång (Tack Internet, som alltid finns när man behöver det!) och hittade det perfekta tyget. Småblommigt och väldigt somrigt med fint fall.


Efter att ha beställt hem en provbit med tyget åkte jag och mamma till Skroten för att hitta ett bra mönster som såg ut som klänningen ovan, samt ett chiffongtyg i nyans med det blommiga tyget jag hittat. Till vår förvåning och stora glädje fanns det småblomiga tyget i affären! Och ett alldeles perfekt matchande chiffongtyg till det, som grädden på moset. 


När det gällde mönstret var det dock lite svårare. Det är tydligen (!) inte modernt med klänningar med stor kjol som balklänning. Mönstret var mycket svårt att hitta. Jag hittade endast ett som var okej, men alla andra förkastade jag. Jag var inte riktigt nöjd med den enda jag hittat heller, så jag tittade runt i Burda-pärmen och vidgade mitt perspektiv.


Då fick jag syn på den perfekta klänningen. Bara sådär. Den var mitt framför ögonen på mig och var alldeles, alldeles underbar! Som att jag skulle på bal på slottet. Helt spontant och precis som jag vanligtvis gör vid klädköp, bytte jag mönster från stor klänning, till en grekisk-gudinne-variant som passade min figur bättre. Enda likheten med klänningen ovan är att det är småblommigt tyg under och chiffong över. Men tygmängden kunde vi nog halvera - till mammas lycka eftersom hon ändå fick betala för 15 meter tyg...


Och sedan gick det som det gick. Jag klippte ut mönsterbitarna och allt tyg som behövdes och här sitter vi nu. Med en färdig underklänning i  det underbart vackra småblommiga tyget som jag förälskat mig i sedan första ögonkast. Nästa delmoment blir att sy ihop överklänningen, men det blir i nästkommande inlägg!

01 maj, 2012

Dags att sätta saxen i tyget!

Då var det dags för ännu en helg med ljudet av symaskinens sus i öronen. Igår förmiddag var det dags. Bordet rensades i vardagsrummet för att förvandlas till den optimala syhörnan. Mönsterbitarna, som låg redo i påsen, nålades varsamt fast på det tunna tyget. Då gällde det minsann att vara försiktig! Blir det en enda bubbla i tyget som inte överensstämmer med mönstret, kan man tyvärr behöva göra om hela delen.


Vi var försiktiga, mamma och jag, så processen gick felfritt. Problemet var att vi köpt för mycket tyg. Antingen är vi bättre på att mönsterpassa delarna än tillverkarna av mönstret eller så står det fel siffra någonstans. Det oanvända tyget är förmodligen så stort att det räcker till ännu en till, likadan, klänning.


Eftersom jag hade lite andra sysslor att ta hand om än min balklänning erbjöd min mamma att hjälpa till. Till min stora glädje såklart! Hon trädde symaskingen med den tukosa tråden vi matchat med tygerna och satte igång att sy ihop bitarna till underkjolen. Så vackert det blev när jag höll upp det mot min midja - det föll perfekt och precis så som jag tänkt!


Jag provade även in överdelen till klänningen och den satt som en smäck! Allt gick som smort idag och flöt på i bra tempo. Jag har aldrig tidigare varit med om att överdelen suttit perfekt innan. Tidigare har jag alltid fått ta in stygnen lite mer under bysten men tydligen hade jag en väldigt bra BH på mig idag eftersom den satt så bra.


Nu är det inte långt kvar till balen och jag har kommit en bra bit på väg med klänningen. Mycket är tack vare min kära mor som hjälpte mig med i princip allt. Det känns bra att ha henne till hjälp och råds för det hade varit ett tufft projekt att göra själv. Dagens arbete, och likaså gårdagens, gick som på räls och jag hoppas att det fortsätter i den stilen!


Mamma i full fart med att sy ihop kjoldelarna.

06 april, 2012

Projekt balklänning

Likt en äkta ateist trotsar jag långfredagens sorgedag och utnyttjar den för roliga och kreativa sysslor. Nu i studenttider är det dags att börja på det som alla tjejer någon gång i sitt liv drömt om - den perfekta balklänningen - och vilket lov är inte bättre att börja på än på påsklovet?

Förra helgen begav min mor och jag oss mot Skroten i Skene. Där kan man köpa alla typer av tyg och är inte det det bästa stället att leta tyg till balklänningen på? Väl där strosade vi runt tills vi hittat de tyg som matchade de provbitar jag valt föregående vecka. Med en havsturkos och en sommarblommigt blå chiffong i händerna gick vi till mönsteravdelningen för att hitta en fin modell. Som vanligt när jag köper kläder, blir jag väldigt impulsiv och byter i sista sekund. Däremot menar jag inte att det blir felaktiga beslut, det är snarare så att det blir bättre för första tanken brukar vara för storslagen.
Med det sista exemplaret av mitt mönster i kassen tillsammans med tygerna åkte vi båda nöjda hem med drömmen av att skapa den perfekta balklänningen.

Idag var det alltså dags att börja på klänningen. Eller ja, jag får ta ett steg i taget så det blir ordentligt gjort. Med saxen i ena handen och mönsterpappret på bordet satte jag igång med mitt efterlängtade projekt. Fast innan jag fick lov att klippa var det viktigt att klippa rätt storlek. Det är lite smått retligt om jag klipper en 42:a och tvingas äta upp mig rejält inför studentbalen...

När det kommer till kläder och att sy dem själv är jag väldigt noggrann. Därför fick inte en millimeter bli fel när saxen klippte pappret och formade bitarna till klänningen. Vanligtvis när jag syr kläder brukar jag även rita av mönstret på annat papper så det går att återanvända men det kändes inte nödvändigt i detta fall. Utklippningen gick bra och nu är två steg avklarade i projekt balklänning!

Det känns bra att projektet är under konstruktion för det räknar ner dagarna till studenten; ju färdigare klänningen blir, desto närmare kommer sommaren och balen! Det är viktigt att kunna koppla av med kreativa arbeten och jag känner att detta gör mig avkopplad och nedstressad. Det är så att säga en väldigt bra start på påsklovet!



Utklippning av mönstret som kommer från Burda Style


01 mars, 2012

Stiltransponering - Fackspråk - Slutgiltig

Först en inledande beskrivning av hur en rapport skrivs, och nedanför det visas den slutgiltiga rapporten.

Det som jag förändrat från första utkastet, är skrivet i röd färg.


Hur man skriver en rapport:

Försättsblad
  • Ge en fingervisning om vad rapporten handlar om.
  • Fånga intresse.
  • Följande punkter som ingår i denna del: 
    • Rapportens titel
    • Organisationens namn
    • Logotyp
    • Datum
    Innehållsförteckning
    • Innehåller alla rubriker, samt visar vilken sida dessa rubriker återfinns på.

    Introduktion
    • Bakgrundsinformation för att förstå problemet.
    • Beskrivning av problem.
    • Belyser syftet som sammanhang

    Bakgrund (= Teori+[Huvuddel])
    • Beskrivning av den teori som ligger till grund för rapporten.
    • Ingående beskrivning av problemet som bygger på teorin.

    Resultat
    • Resultatbeskrivning.
    • Deskriptiv = Objektiv, och beskriver hur någonting ÄR.

    Konklusion
    • Slutsatsbeskrivning med grund i föregående stycket/rubrik. 
    • Diskussion med argumentation som är tydlig och logiskt sammanhängande.

    Källförteckning
    Helhet
    • Formellt skriven 
    • Objektivt perspektiv




    HÖGSTA DOMSTOLEN
    Färdtjänstproblem
    En undersökning behandlande problem inom färdtjänsten.


    2012-01-25






    Under sex år har Högsta Domstolen fått in flera anmälningar på taxiförare som ska ha begripit sig på unga handikappade kvinnor. TV-programmet ”Uppdrag Granskning” har nu valt att se närmare på detta. Med deras belägg görs nu denna undersökning på taxiförarna i Högsta Domstolen.











    Innehåll:

    • Introduktion
    • Det rådande problemet
    • Resultat
    • Konklusion
    • Källförteckning






    Introduktion

    Under det senaste decenniet har anmälningar från föräldrarna till unga handikappade kvinnor kommit in till Högsta Domstolen. Dessa anmälningar gäller sexuella närmanden som skett på kvinnorna av deras chaufför inom färdtjänsten. Det rådande problemet innefattar många aktörer; Trafikverket, kommunstyrelsen, taxibolagen, samt chaufförerna, familjerna och de unga utsatta kvinnorna.  Grunden till problemet är bristen i informationsutbyte som främst skett mellan kommunerna, taxibolagen och Trafikverket.
    Denna rapport ska nu avhandla det problem som förekommer och därefter fastställa en slutsats.

    Det rådande problemet

    För att resultat ska erhållas krävs teori om bakgrund och fakta till de händelser som skett. Bakgrundsinformationen fås från de inblandade aktörerna samt från TV-programmet ”Uppdrag Granskning” som gjort undersökningar inom området.
    Problemet ligger i utbytet av information mellan de inblandade aktörerna. De handikappande unga kvinnorna kan inte göra sig förstådda då flertalet av dem inte kan uttrycka sig med talspråk. Detta leder till att problemet fortgår utan att föräldrarna har vetskap om situationen de befinner sig i. När föräldrarna slutligen får insikt i att deras barn blir behandlade på ett nedvärderat vis av dessa chaufförer anmäler de detta till kommunen, som har ansvar för den lokala färdtjänsten. Kommunen ska i sin tur anmäla detta till taxibolaget som lånar ut chaufförer till kommunen för att köra färdtjänst.
    Nästa problem pågår inom taxibolagen, samt kommunen. Taxibolagens plikt är att stänga av denne förare från färdtjänst enligt Yrkestrafikslagen:

    ”Vid bedömning av en taxiförares lämplighet bör särskild vikt läggas vid den utsatta ställning som en taxikund har […]
    Det kan exempelvis röra sig om barn som åker utan någon medföljande vuxen, synskadade och andra handikappade, gamla och sjuka, för vilka taxiföraren har ett extra stort ansvar.”

    Kommunen får i sin tur inte reda på om föraren stängts av, utan förutsätter att taxibolaget följt lagen och gjort sin plikt. I många fall har de gjort det, men fall pekar på att det finns förare som endast blivit avstängda från att köra färdtjänst - men de är tillåtna att köra allt annat för företaget. Ett stort antal avstängda chaufförer har av sina taxibolag istället blivit placerade på att köra skolskjuts. Problemet är att dessa chaufförer, enligt lag, inte är lämpliga för att skjutsa de mest utsatta personerna i samhället och får, till följd av brist på förare, inte sin taxilicens indragen.
    De chaufförer som får sin taxilicens indragen av trafikverken kan i många dokumenterade fall fortfarande köra taxi då taxibolagen inte får redovisning från trafikverket om den indragna licensen. Denna redovisning skickas endast till den gällande taxichauffören.



    Resultat

    Resultat som framkommit genom undersökningar från TV-programmet ”Uppdrag Granskning” redovisas nedan.
    ·         Taxiförare ska inte under några omständigheter fortsätta köra taxi om de blivit anmälda för sexuella anklagelser. Detta ligger på både kommunen och taxibolagens ansvar och de skall tillsammans se till att det efterföljs. 
    ·         Trafikverket har till följd av föregående rubrik och problem skyldighet att ta reda på vart de anmälda taxiförarna jobbbar samt informera det till det inblandade taxibolaget. Trafikverket har likaledes en plikt att varje halvår kontrollera chaufförer med indragen licens, så de inte fortfarande jobbar inom taxiverksamheten.
    ·         Taxibolag i hela Sverige har till följd av detta, plikt att undersöka varje individuell chaufför. Detta för att kontrollera så chaufförer med indragen licens varken kör färdtjänst eller taxi.

    Konklusion

    Om föregående resultat efterföljs leder det till en högre status för taxiverksamheten samt att folk kan lita på den chaufför som kör. Slutsatsen till det problem som varat under lång tid löses genom att informera alla parter om det som skett. Till följd av det kommer många taxichaufförer få indragen licens men på lång sikt bidrar det till en fungerande verksamhet där de inblandade människorna kan lita på sina chaufförer.

    Källförteckning


    Artikel 1: ”Sexdömd chaufför fick jobba kvar” – Stina Berglund, GöteborgsPosten,http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.838086-sexdomd-chauffor-fick-jobba-kvar , 25/1-2012
    Artikel 2: ”Emma inte enda offret” - Stina Berglund, GöteborgsPosten, http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.838109-emma-inte-enda-offret, 25/1-2012

    Stiltransponering - Sakprosa - Slutgiltig

    KRÖNIKA

    Den text som är skriven med blå text, är det som har förändrats från förra utkastet.

    Först redovisas mallen för hur en krönika är uppbyggd, därefter följer den slutgiltiga krönikan. 




    Hur man skriver en krönika:

    Krönikans rubrik [ska tydligt visa vad krönikan handlar om]

    Inledning
    Inledningen ger läsaren en bakgrund till ämnet och sammanfattar krönikans huvudinnehåll.

    Brödtext
    Detta är krönikans mest omfattande del. Brödtexten innehåller huvuddelen av krönikan.

    Avslutande och konkluderande del
    Denna del sammanfattar krönikans huvudinnehåll och drar ofta en slutsats.

    Bilder
    Krönikan kan med fördel innehålla bilder för att ge ett tydligt sammanhang för texten och för att läsarens lättare ska känna igen sig.

    Helhet
    Helheten av krönikan ska dessutom vara; lättsam, 
    intressegivande, behandla aktuellt ämne samt vara personlig på ett sätt så målgruppen fastnar för innehållet.




    Vi ska kunna lita på dem!


    Ja, vi ska definitivt kunna lita på de taxichaufförer som kör våra barn till och från aktiviteter dagligen. Det var något som slog mig häromdagen när jag startade TV:n, där Uppdrag Granskning precis börjat. Som alltid var det alldeles för intressant för att zappa bort. Det handlade om unga handikappade kvinnor som dagligen blivit sexuellt utnyttjade av deras chaufförer. Då insåg jag att jag inte längre kunde hålla min åsikt i skymundan; Det måste bli ändring på det här!
    BILDKÄLLA: Uppdrag Granskning
    Hursomhelst var det främst innehållet i programmet som fick mig fängslad. Tydligen, som jag fick veta senare när jag läste en artikel i GP, var det ett högst aktuellt ämne. I artikeln stod det nämnt att detta problem pågått i sex år, utan att myndigheterna fått någon underrättelse om det. Jag läste artikeln där det stod om dessa unga kvinnor som fortfarande kände rädsla av att åka färdtjänst. Av artikeln och Uppdrag Granskning att döma har dessa chaufförer inte blivit av med sin taxilicens, utan de har kunnat fortsätta köra trots anmälningar från föräldrar och kommunerna. I vissa fall har till och med chaufförer som förlorat sin taxilicens av Trafikverket fått fortsätta köra, eftersom taxibolagen inte får reda på informationen av Trafikverket som utfärdar taxi-licenserna.

    Hur har det kunnat bli på det här viset? Jag blir så arg när jag läser om sådana kryphål som finns i Sveriges lagar. Vad hade hänt om inte Uppdrag Granskning tagit upp detta ämne? Då hade med största sannolikhet inte GP skrivit om det och det hade fortsatt vara ett högst icke-aktuellt ämne. Just nu känner jag att det är tur att jag ännu inte har barn, för då vet jag inte vad jag hade gjort. Det är skamligt att ett system som ska fungera på det bästa och mest säkra sätt, fungerar så dåligt. Färdtjänsten ska ta hand om de människor i vårt land som är mest utsätta och de som behöver mest hjälp. Betyder det att man ska utnyttja dessa människor bara för att de är försvarslösa? Svaret är självklart: NEJ, det ska man inte!

    Ända sedan vi var så små att vi inte nådde upp till handfatet på toaletten har vi blivit lärda att man inte ska klanka ner på de människor som redan har det tillräckligt svårt i samhället. Varför finns det då alltid sådana människor som uppenbarligen älskar att bryta dessa sociala normer och bestämmelser? Det känns som att vi lever i ett samhälle som ligger på kanten till att svämma över – det finns alldeles för mycket rådande orättvisor och bisarr politik numera. Det enda politikerna bryr sig om är att diskutera huruvida man ska jobba tills man är 75 år eller att ursäkta alla fel de gjort. De tar inte tillräckligt ofta upp frågor så som detta. Unga handikappade kvinnor ska inte behöva känna sig osäkra när de åker med färdtjänst och deras föräldrar ska kunna ha förtroende för den chaufför som kör deras barn. Det finns faktiskt en lösning på detta problem. I London, där de har haft taxiverksamhet i princip sedan första bilen uppfanns, fungerar det otroligt bra. Dagligen informerar alla inblandade parter varandra om hur dagens arbete gått till och om någon taxiförare blivit av med sin licens. Hur kan då detta vara så svårt att införa i Sverige? Det kräver endast lite extra tid och information varje dag för att en så seriös verksamhet som färdtjänsten ska fungera.

    Om det fortsätter på samma vis utan att myndigheterna tar tag i problemet, kommer det tillslut leda till att ingen vågar åka taxi. Vilket är synd, med tanke på hur många bra chaufförer vi har inom taxiverksamheten och som verkligen brinner för sina jobb, även om de har ett tufft yrke med oregelbundna arbetstider. Med detta vill jag ha sagt att man kan inte, som enskild och oberörd individ, blunda för de problem som finns i vårat annars så ”perfekta” land Sverige. Vågar alla bara öppna ögonen, bara för att titta på Uppdrag Granskning eller verkligen läsa dagens nyheter, skulle hela Sveriges befolkning tillsammans kunna åstadkomma en förändring. Skulle det möjliggöras, skulle politikerna vara tvungna att finna en permanent lösning.
    Så snälla, om bara en gång, orka slå på "Uppdrag Granskning" på SVT en gång. Du kommer inte ångra dig!




    Artikel 1: ”Sexdömd chaufför fick jobba kvar” – Stina Berglund, GöteborgsPosten,http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.838086-sexdomd-chauffor-fick-jobba-kvar , 25/1-2012
    Artikel 2: ”Emma inte enda offret” - Stina Berglund, GöteborgsPosten, http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.838109-emma-inte-enda-offret, 25/1-2012

    17 februari, 2012

    Stiltransponering - Sakprosa

    KRÖNIKA


    Först redovisas mallen för hur en krönika är uppbyggd, därefter följer första utkastet av krönikan. 




    Hur man skriver en krönika:

    Krönikans rubrik [ska tydligt visa vad krönikan handlar om]

    Inledning
    Inledningen ger läsaren en bakgrund till ämnet och sammanfattar krönikans huvudinnehåll.

    Brödtext
    Detta är krönikans mest omfattande del. Brödtexten innehåller huvuddelen av krönikan.

    Avslutande och konkluderande del
    Denna del sammanfattar krönikans huvudinnehåll och drar ofta en slutsats.

    Bilder
    Krönikan kan med fördel innehålla bilder för att ge ett tydligt sammanhang för texten och för att läsarens lättare ska känna igen sig.

    Helhet
    Helheten av krönikan ska dessutom vara; lättsam, ha ett aktuellt ämne samt personlig.




    Vi ska kunna lita på dem!


    Ja, vi ska definitivt kunna lita på de taxichaufförer som kör våra barn till och från aktiviteter dagligen. Häromdagen slog jag på SVT1 där Uppdrag Granskning precis börjat och insåg att det var alldeles för intressant för att zappa bort. Det handlade om några unga handikappade kvinnor som blivit sexuellt ofredade av deras chaufförer som skjutsar dem dagligen. 
    BILDKÄLLA: Uppdrag Granskning
    Hursomhelst var det främst innehållet i programmet som fick mig fängslad. Tydligen, som jag fick veta senare när jag läste en artikel i GP, var det ett högst aktuellt ämne. I artikeln stod det nämnt att detta problem pågått i sex år, utan att myndigheterna fått någon underrättelse om det. Jag läste artikeln där det stod om dessa unga kvinnor som fortfarande kände rädsla av att åka färdtjänst. Av artikeln och Uppdrag Granskning att döma har dessa chaufförer inte blivit av med sin taxilicens, utan de har kunnat fortsätta köra trots anmälningar från föräldrar och kommunerna. I vissa fall har till och med chaufförer som förlorat sin taxilicens av Trafikverket fått fortsätta köra, eftersom taxibolagen inte får reda på informationen av Trafikverket som utfärdar taxi-licenserna.

    Hur har det kunnat bli på det här viset? Jag blir så arg när jag läser om sådana kryphål som finns i Sveriges lagar. Vad hade hänt om inte Uppdrag Granskning tagit upp detta ämne? Då hade med största sannolikhet inte GP skrivit om det och det hade fortsatt vara ett högst icke-aktuellt ämne. Just nu känner jag att det är tur att jag ännu inte har barn, för då vet jag inte vad jag hade gjort. Det är skamligt att ett system som ska fungera på det bästa och mest säkra sätt, fungerar så dåligt. Färdtjänsten ska ta hand om de människor i vårt land som är mest utsätta och de som behöver mest hjälp. Betyder det att man ska utnyttja dessa människor bara för att de är försvarslösa? Svaret är självklart: NEJ, det ska man inte!

    Ända sedan vi var så små att vi inte nådde upp till handfatet på toaletten har vi blivit lärda i att man inte ska klanka ner på de människor som redan har det tillräckligt svårt i samhället. Varför finns det då alltid sådana människor som uppenbarligen älskar att bryta dessa sociala normer och bestämmelser? Det känns som att vi lever i ett samhälle som ligger på kanten till att svämma över – det finns alldeles för mycket rådande orättvisor och konstig politik numera. Det enda politikerna bryr sig om är att diskutera huruvida man ska jobba tills man är 75 år eller att ursäkta alla fel de gjort. De tar inte tillräckligt ofta upp frågor så som detta. Unga handikappade kvinnor ska inte behöva känna sig osäkra när de åker med färdtjänst och deras föräldrar ska kunna ha förtroende för den chaufför som kör deras barn. Det finns faktiskt en lösning på detta problem. I London, där de har haft taxiverksamhet i princip sedan första bilen uppfanns, fungerar det otroligt bra. Dagligen informerar alla inblandade parter varandra om hur dagens arbete gått till och om någon taxiförare blivit av med sin licens. Hur kan då detta vara så svårt att införa i Sverige? Det kräver endast lite extra tid och information varje dag för att en så seriös verksamhet som färdtjänsten ska fungera.

    Om det fortsätter på samma vis utan att myndigheterna tar tag i problemet, kommer det tillslut leda till att ingen vågar åka taxi. Vilket är synd, med tanke på hur många bra chaufförer vi har inom taxiverksamheten och som verkligen brinner för sina jobb, även om de har ett tufft yrke med oregelbundna arbetstider. Med detta vill jag ha sagt att man kan inte, som enskild och oberörd individ, blunda för de problem som finns i vårat annars så ”perfekta” land Sverige. Vågar alla bara öppna ögonen, bara för att titta på Uppdrag Granskning eller verkligen läsa dagens nyheter, skulle hela Sveriges befolkning kunna påverka. Då kan inte myndigheterna längre blunda för de problemen, utan de måste ta tag i det och finna en permanent lösning.




    Artikel 1: ”Sexdömd chaufför fick jobba kvar” – Stina Berglund, GöteborgsPosten,http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.838086-sexdomd-chauffor-fick-jobba-kvar , 25/1-2012
    Artikel 2: ”Emma inte enda offret” - Stina Berglund, GöteborgsPosten, http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.838109-emma-inte-enda-offret, 25/1-2012

    Stiltransponering - Fackspråk

    Först en inledande beskrivning av hur en rapport skrivs, och nedanför det visas första utkastet av min rapport.


    Hur man skriver en rapport:

    Försättsblad
    • Ge en fingervisning om vad rapporten handlar om.
    • Fånga intresse.
    • Följande punkter som ingår i denna del: 
      • Rapportens titel
      • Organisationens namn
      • Logotyp
      • Datum
    Innehållsförteckning
    • Innehåller alla rubriker, samt visar vilken sida dessa rubriker återfinns på.

    Introduktion
    • Bakgrundsinformation för att förstå problemet.
    • Beskrivning av problem.
    • Belyser syftet som sammanhang

    Bakgrund (= Teori+[Huvuddel])
    • Beskrivning av den teori som ligger till grund för rapporten.
    • Ingående beskrivning av problemet som bygger på teorin.

    Resultat
    • Resultatbeskrivning.
    • Deskriptiv = Objektiv, och beskriver hur någonting ÄR.

    Konklusion
    • Slutsatsbeskrivning med grund i föregående stycket/rubrik. 
    • Diskussion med argumentation som är tydlig och logiskt sammanhängande.

    Källförteckning





    Högsta domstolen
    Färdtjänstproblem
    En undersökning behandlande problem inom färdtjänsten.


    2012-01-25






    Under sex år har Högsta Domstolen fått in flera anmälningar på taxiförare som ska ha begripit sig på unga handikappade kvinnor. TV-programmet ”Uppdrag Granskning” har nu valt att se närmare på detta. Med deras belägg görs nu denna undersökning på taxiförarna i Högsta Domstolen.











    Innehåll:

    • Introduktion
    • Det rådande problemet
    • Resultat
    • Konklusion
    • Källförteckning






    Introduktion

    Under en lång period har anmälningar kommit in till Högsta Domstolen gällande sexuella närmanden på handikappade flickor av taxichaufförer inom färdtjänsten. Dessa flickor har blivit ofredade. Flera taxichaufförer har nu överklagat domen, och påpekat den som orättvis. Det rådande problemet innefattar många aktörer; Trafikverket, kommunstyrelsen, taxibolagen, samt chaufförerna, familjerna och de unga utsatta kvinnorna.  Grunden till problemet är informationsbrist som främst skett mellan kommunerna, taxibolagen och Trafikverket.
    Denna rapport ska nu avhandla det problem som förekommer och därefter fastställa en slutsats.

    Det rådande problemet

    För att resultat ska erhållas krävs teori om bakgrund och fakta till de händelser som skett. Bakgrundsinformationen fås från de inblandade aktörerna samt från TV-programmet ”Uppdrag Granskning” som gjort undersökningar om det rådande problemet.
    Problemet ligger i informationsbrist gällande de inblandade aktörerna. De handikappande unga kvinnorna kan inte göra sig förstådda då flertalet av dem inte kan uttrycka sig med talspråk. Detta leder till att problemet fortgår utan att föräldrar vet någonting om situationen de befinner sig i. När föräldrarna slutligen får insikt i att deras barn blir behandlade på ett nedvärderat vis av dessa chaufförer anmäler de detta till kommunen, som har ansvar för den lokala färdtjänsten. Kommunen ska i sin tur anmäla detta till taxibolaget som lånar ut chaufförer till kommunen för att köra färdtjänst.
    Nästa problem pågår inom taxibolagen, samt kommunen. Taxibolagens plikt är att stänga av denne förare från färdtjänst enligt Yrkestrafikslagen:
    ”Vid bedömning av en taxiförares lämplighet bör särskild vikt läggas vid den utsatta ställning som en taxikund har […]
    Det kan exempelvis röra sig om barn som åker utan någon medföljande vuxen, synskadade och andra handikappade, gamla och sjuka, för vilka taxiföraren har ett extra stort ansvar.”
    Kommunen får i sin tur inte reda på om föraren stängts av eller inte utan förutsätter att taxibolaget följt lagen och gjort sin plikt. I många fall har de gjort det men vissa fall pekar på att föraren endast blivit avstängd från att köra färdtjänst. Denne chaufför får då köra allt annat, med undantag av färdtjänst. Ett stort antal avstängda chaufförer har av sina taxibolag istället blivit placerade på att köra skolskjuts. Problemet är att dessa chaufförer enligt lag inte är lämpliga för att skjutsa de mest utsatta personerna i samhället och får, till följd av brist på förare, inte sin taxilicens indragen.
    De chaufförer som får sin taxilicens indragen av trafikverken kan i många dokumenterade fall fortfarande köra taxi då taxibolagen inte får redovisning från trafikverket om den indragna licensen. Denna redovisning skickas endast till den gällande taxichauffören.



    Resultat

    Resultat som framkommit under undersökningar från TV-programmet ”Uppdrag Granskning” redovisas nedan.
    ·         Taxiförare ska inte under några omständigheter fortsätta köra taxi om de blivit anmälda för sexuella anklagelser. Detta ska både kommun och taxibolag ansvara för och se till så att det efterföljs.
    ·         Trafikverket har till följd av föregående rubrik och problem skyldighet att ta reda på vart den anmälde taxiföraren jobbbar samt informera det till det inblandade taxibolaget. Trafikverket har likaledes en plikt att varje halvår kontrollera den chaufför med indragen licens, så den inte fortfarande jobbar inom taxiverksamhet.
    ·         Taxibolag i hela Sverige har till följd av detta, plikt att undersöka varje individuell chaufför. Detta för att kontrollera så att inga chaufförer med indragen licens varken kör färdtjänst eller taxi.

    Konklusion

    Om föregående resultat efterföljs leder det till att taxiverksamheten för högre status och folk kan lita på den chaufför som kör. Slutsatsen till det problem som varat under lång tid löses genom att informera alla parter om det som skett. Till följd av det kommer många taxichaufförer förmodligen få indragen licens men på lång sikt bidrar det ändå till en blomstrande verksamhet där de inblandade människorna kan lita på sina chaufförer.

    Källförteckning


    Artikel 1: ”Sexdömd chaufför fick jobba kvar” – Stina Berglund, GöteborgsPosten, http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.838086-sexdomd-chauffor-fick-jobba-kvar , 25/1-2012
    Artikel 2: ”Emma inte enda offret” - Stina Berglund, GöteborgsPosten,  http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.838109-emma-inte-enda-offret, 25/1-2012